Det går en ”köp amerikanskt”-våg över USA. Perspektivet är att man som amerikan bör gynna den inhemska industrin genom att köpa USA-tillverkade produkter, särskilt i dessa tider av kris och arbetslöshet. Jonas Hellman rapporterar från New York om hur media och politik genomsyras av denna trend.
De senaste veckorna har ABC World News med Diane Sawyer sänt en specialserie på temat ”Made in America”. I serien uppmanas TV-tittarna att anta utmaningen att välja produkter ”Made in America”. Budskapet är att du kan göra skillnad genom att välja produkter som är tillverkade i USA.
I ett program besökte reportern ett hem för att plocka bort alla föremål som inte var tillverkade i USA. Till slut var nästan hela hemmet tömt på saker, eftersom allt var tillverkat i andra länder.
Reportern hjälpte sedan familjen att ersätta föremålen med motsvarande föremål som är ”Made in America”. Den insikt som programmet ska förmedla är att du kan köpa produker som är tillverkade i USA – bara du anstränger sig. Det behöver inte ens bli särskilt mycket dyrare. Den enda produkt som inte gick att ersätta med en USA-tillverkad motsvarighet var familjens dator.
ABC har som underlag för serien tagit fram en rapport där det hävdas att om alla amerikaner spenderar bara 64 dollar mer per år på att köpa amerikanska produkter, skulle 200 000 nya jobb skapas i USA.
Det går en ”köp amerikanskt”-våg över USA. Perspektivet är att man som amerikan bör gynna den inhemska industrin genom att köpa USA-tillverkade produkter, särskilt i dessa tider av kris och arbetslöshet. En pådrivande kraft är fackföreningsrörelsen, som gärna kombinerar ”Made in America” med ”Union Made”.
De protektionistiska stämningarna avspeglar sig även i reklamen. En av de mest omtalade reklamfilmerna under Super Bowl-finalen var Chryslers film på temat ”imported from Detroit”. Budskapet i filmen är att Detroit gör bättre bilar. I slutet av filmen pekar Eminem mot tittarna och säger: ”This is the Motor City – and this is what we do”.
Samma synsätt genomsyrar politiken, även om internationella avtal begränsar vad som är politiskt möjligt. Det ekonomiska återhämtningspaket på 787 miljarder dollar som kongressen antog 2009 innehöll en ”köp amerikanskt”-klausul som innebär att stimulanspengar inte får användas till att köpa stål, järn eller andra produkter till infrastruktur från utlandet. Klausulen väckte starka protester från Kanada, EU och andra stora handelspartners till USA, men den antogs ändå med tillägget att den ska ”tillämpas på ett sätt som inte strider mot USA:s åtaganden enligt internationella överenskommelser”.
Bland den amerikanska allmänheten är klausulen mycket populär. Enligt Pew Research Center är 70 procent av demokraterna och 66 procent av republikanerna positiva till idén.
21 delstater har ”köp amerikanskt”-regler vid offentliga upphandlingar, och nästan alla delstater har någon form av regler om att produkter som är tillverkade i den egna delstaten ska gynnas.
Enligt trendexperten Gerald Celente (”Dr. Doom”) är ”köp amerikanskt”-vågen bara början på det han tror kommer att bli en kraftfull protektionistisk backlash. Om den amerikanska ekonomin inte återhämtar sig kommer allt fler amerikaner börja uppfatta det ”illojalt” att köpa produkter som är tillverkade i andra länder. Det blir allt mer korrekt att köpa lokalproducerat och allt mer inkorrekt att köpa kinesiskt.
Vad innebär detta för utländska företag som vill sälja produkter i USA?
Tre saker att tänka på:
• Vi tror ofta att ”svenskt” eller ”europeiskt” är ett säljargument i USA, men detta gäller i praktiken för ganska få produkter. För de allra flesta företag som är verksamma på USA-marknaden är det bättre att framstå som så amerikanska som möjligt.
• Även om företaget och varumärket inte är amerikanskt, är det en fördel att kunna visa på att produkterna åtminstone är ihopsatta i USA. Toyota har på den amerikanska marknaden länge framhållit att de bilar som företaget säljer i USA är monterade i delstater som Kentucky, Alabama och Indiana.
• Det som kan bryta denna trend är om ekonomin vänder och utvecklas mer positivt än hittills. Den främsta lojaliteten är trots allt till den egna plånboken, och när amerikanska företag inte behöver gynnas längre kommer pris och kvalitet åter att vara viktigast.
