Nyheter

Ett sammandrag, bilder och fredagens seminarium i sin helhet är nu tillgängligt på vår eftervalssajt.

Under fredagseftermiddagen samlades ett 150-tal deltagare för att lyssna på Primes andra del av eftervalsanalysen av valet 2010. På temat: ”Medierna, opinionerna och kampanjerna” blev det engagerade samtal och recensioner med några av nyckelspelarna från valet. Det bjöds också på några internationella perspektiv runt det svenska valet. Efter ett fullsatt seminarium filmat av SVT Forum och eftersänt i SVT2 fanns många nöjda under minglet efteråt.

Uppdatering: Utöver bilder och en sammanfattning finns nu seminariet i sin helhet tillgängligt.

Klicka här för att läsa mer på vår minisajt Efter valet. 

Du kan även se seminariet på SVT Play fram till och med 12 oktober.
Del 1. Del 2. Del 3. 

Med knappt en månad kvar till ”mellanvalet” i USA är den stora frågan om Republikanerna ska lyckas återta kontrollen över kongressen – som partiet gjorde 1994, när Bill Clinton var president.

För att Republikanerna ska få majoritet i senaten krävs att partiet vinner minst 28 av de 37 senatorsval som genomförs den 2 november. Det är inte helt omöjligt, men huvudscenariot är ändå att Demokraterna lyckas säkra en knapp majoritet i senaten.

Mer spännande är hur det kommer att gå i valen till representanthuset, där samtliga 435 platser står på spel. Representanthuset är USA:s motsvarighet till det brittiska underhuset; det är där förslag som påverkar utgifter eller inkomster kan läggas fram, medan senatens roll mest är att granska och bromsa. För att ett beslut ska gå igenom krävs att det antas av både representanthuset och senaten, och att presidenten avstår från att lägga in sitt veto.

Med ett representanthus som kontrolleras av republikaner, en senat som kontrolleras av demokrater och en president som är demokrat, kan det bli svårt att få så mycket uträttat – särskilt i ett läge då motsättningarna mellan partierna är stora.

Av de 37 senatorer som ska väljas i november betraktas 6 som ”säkra” för Demokraterna. I Kalifornien lutar det enligt opinionsmätningarna åt att demokraten Barbara Boxer blir omvald och i Delaware har Republikanerna försämrat sina möjligheter genom att utse den kontroversiella Christine O’Donnell till sin kandidat. Om Demokraterna lyckas vinna dessa åtta senatorsval räcker det med två ytterligare segrar för att behålla majoriteten. Viktiga senatorsval som det finns skäl att hålla ögonen på är det i Nevada mellan Harry Reid (dem)och Sharron Angle (rep), det i Washington State mellan Patty Murray (dem) och Dino Rossi (rep), samt det i Illinois mellan Alexi Giannoulias (dem) och Mark Steven Kirk(rep).

I representanthuset är det svårare att överblicka läget, eftersom det rör sig om många fler val. Av de 435 kongressledamöter som ska väljas betraktas 168 som säkra för Republikanerna och 159 som säkra för Demokraterna. I de återstående kongressdistrikten lutar det i 24 distrikt åt Republikanernas kandidat och i 48 distrikt åt Demokraternas kandidat. I 36 kongressdistrikt är det svårt att bedöma vem som kommer att vinna. Om Republikanerna tar hem åtminstone 26 av dessa 36 osäkra distrikt får de troligen majoritet i representanthuset.

Några val som kan användas för att avläsa hur det totala utfallet blir är det i Nevadas 3:e kongressdistrikt mellan Diana Titus (dem) och Jeo Heck (rep), det i West Virginias första kongressdistrikt mellan Mike Oliverio (dem) och David McKinley (rep), samt det i Colorado mellan John Salazar (dem) och Scott Tipton (rep).

Enligt opinionsexperten Nate Silver är sannolikheten för en republikansk majoritet i senaten 24 procent och sannolikheten för en republikansk majoritet i representanthuset 67 procent. Sett till USA som helhet har republikanernas opinionsstöd förbättrats ytterligare under den senaste veckan.

Mycket talar alltså för att Republikanerna tar tillbaka representanthuset. Hur dramatiskt är i så fall det?

Under Bill Clintons tid som president kontrollerade Demokraterna kongressen under de två första åren, men i mellanvalet 1994 vann Republikanerna en jordskredsseger och tog över både representanthuset och senaten. I sex år var Clinton president samtidigt som Republikanerna kontrollerade hela kongressen. Erfarenheten från denna tid är att det var svårt att få igenom stora förändringar, men att det ändå gick hyfsat bra för USA.

Så här i efterhand kan konstateras att det borde ha tagits vissa beslut för att undvika den finanskris som drabbade världen tio år senare. Fast det är långt ifrån säkert att besluten hade blivit så mycket klokare om ett och samma parti hade styrt på alla beslutsnivåer.

USA är ett land där principen om maktdelning tillämpas. Inte ens under de senaste två åren har Demokraterna ensamma styrt hela landet. Många viktiga beslut avgörs på delstatlig nivå, och i närmare hälften av delstaterna är det republikaner som styr. Republikanernas riktigt stora framgång i årets mellanval ser ut att bli i guvernörsvalen, där ett stort antal demokrater troligen kommer att bytas ut mot republikaner. Av landets 50 delstater kommer kanske bara 20 att styras av guvernörer som är demokrater. Det kan få stor betydelse.

Av Jonas Hellman, seniorkonsult Prime New York

Aftonbladets Livelöp har utsetts till veckans kampanj på den internationella marknadsföringssajten Cream Global. 

Livelöpet är en online-tjänst som bland annat använts för att marknadsföra Aftonbladets musiktävling Rockbjörnen. Genom att köpa en digital biljett kunde användare från hela världen ta del av konserter, och användarupplevelsen utformades för att bli så verklighetstrogen som möjligt. I Aftonbladets studio framträdde några av Sveriges största artister och via datorskärmen kunde åskådarna applådera, ta foton och dela via Facebook och ropa på sina idoler via datorns mikrofon.

45 000 fans från 63 olika länder såg de sju konserterna, och 2,4 miljoner interaktioner gjordes under de totalt 105 minuter som sändningarna varade.

Cream är en nättidning och en online-prenumerationstjänst som bevakar och analyserar innovationer inom media och marknadsföring från världens alla hörn för marknadsförare, byråer och mediesäljares räkning. Cream har sin bas i London.

Läs mer här.

Primes seniorkonsult och partner Carl-Fredik Jaensson skriver i dag på Newsmill om Per Schlingmann och hans förnyelsearbete inom Moderaterna.

Bland annat menar Jaensson att  Per Schlingmanns verk som kommunikationschef och partisekreterare kanske mer än något annat har varit att befria politiken från "PR"-perspektivet. Att det inte handlar om att "vi" ska övertyga "dom". 

Läs artikeln här

Valet 2010 - Opinionen, medierna och kampanjerna

Sedan valdagen har proffstyckarna och förståsigpåarna obducerat resultaten och försökt precisera exakt hur och vad som påverkade väljarna. Medan vissa framhåller att mediernas rapportering och opinionsundersökningarna spelade en avgörande roll, hävdar andra att det var de politiska sakfrågorna som knuffade väljarna i den ena eller den andra riktningen. Men vad var det egentligen som slutligen påverkade?

Den 8 oktober kl 13.30 anordnar Prime & United Minds ett seminarium där en lång rad inbjudna gäster diskuterar just detta. Medverkar gör nyckelspelare från valet 2010, såsom Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, chefen för Aftonbladet Kultur Åsa Linderborg, Dagens Arenas chefredaktör Nisha Besara, Timbros nye VD Markus Uvell, statsvetaren Jenny Madestam, Timbro Medieinstituts Roland Poirier Martinsson samt United Minds VD Marie Söderqvist och opinionschef Carl Melin. 

Läs mer om seminariet, och hur du anmäler dig, här. 

Efter valet

Glöm inte heller bort att ta del av vår eftervalssite där bilder, filmer och analyser från seminariet den 8 oktober kommer att samsas med material från Prime & United Minds eftervalsseminarium som anordnades den 20 september, vilket redan finns tillgängligt.

I helgen hölls det brittiska Labourpartiets årliga konferens i Manchester. På lördagen valdes Ed Miliband, lillebror till utrikesminister David Miliband till partiets nye ledare. Primes seniorkonsult Niklas Nordström deltog i konferensen. Här är hans rapport.

Brittiska Labour är ett av de partier som spelat stor roll för de senaste 20 årens idéutveckling och kampanjstrategi för Europeisk socialdemokrati, men också för partier till höger som svenska Moderaterna. Efter 18 års opposition vann New Labour valet 1997 på en politik som var en modernare form av Socialdemokrati. New Labour var ett parti som kraftigt förändrat såväl sin politik som sin organisation och sitt sätt att kommunicera med väljarna. Nya personer med Tony Blair i spetsen formade det nya Labour. Kuriosa är att det segertal Fredrik Reinfeldt höll valnatten 2006 var mer eller mindre en direktöversättning av det tal som Tony Blair höll 1997 när New Labour vann valet.

Nu är det dags för nästa kapitel och jag har på plats kunnat följa debatten i Manchester där Labour samlas till kongress. Idag är Labour ett skadskjutet parti där man måste omdefiniera politik och parti såväl efter New Labour som en valförlust våren 2010.

Labour är idag inget undantag från övriga Socialdemokratin i Europa. I stort sett över hela Europa är de socialdemokratiska partierna i opposition. Ofta på grund av att högerpartierna moderniserats och övertagit mittenpositionen i politiken där majoriteten av väljarna finns. När Labour har sin årliga sammankomst är det därför ett spännande parti att följa för att se hur man reformeras och gör sin omstart.

En viktig del i förnyelsen av Labour är valet av ny partiledare. På samma sätt som för svensk socialdemokrati var en del av valförlusten politiken som inte fick stöd, men också ett inslag av att väljarna vill se andra personer i partiets ledning. Labour har en mycket intressant transparent och demokratisk process för att utse ny ledare. Medlemmar, parlamentsledamöter och fackförbunden har en tredjedel vardera av rösterna i valet av ny partiordförande. Samtliga fem kandidater har rest land och rike runt och kampanjat för att bli valda. Processen är radikalt annorlunda än den som vi ser i Sverige där allt sker bakom kulisserna i stängda processer i den inre maktsfären.

Det stod väldigt snabbt klart att valet i praktiken skull stå mellan två bröder, David och Ed Miliband. Båda smarta, välformulerade och skolade under regeringsåren under Blair och Brown. De var båda ministrar i Browns regering och Ed var författare till det valmanifest som Labour gick till val på våren 2010.

Dramatiken var fullständig då det först efter fyra valomgångar blev klart att Ed Miliband fick ihop de nödvändiga 50% av rösterna.  Segermarginalen var löjliga 1,3%. Trots valets snäva marginal är det ändå ett starkt mandat Ed Miliband är vald på genom att det varit en så öppen och lång process. Det är en ledare utsedd i demokratisk öppenhet och inte av en sluten elit.

Vart och hur Labour går nu för att kunna återerövra regeringsmakten är inte klart. De konservativa Tories gnuggar händerna och kallar nye Labourledaren för Red Ed med tanke på att han vann valet med fackförbundens stöd. Ed har själv i otaliga intervjuer förvisso deklarerat New Labours död, men mycket tydligt sagt att det inte blir någon politisk vänstersväng. ”Jag går inte i någons ledband – jag är min egen person” var Eds budskap. Mitt intryck av otaliga samtal och att ha följt media är att de politiska skillnaderna mellan bröderna definitivt är överdrivna och att det är ordval mer än sak som skiljer. Labour vet att det inte finns någon annan väg att återvinna regeringsmakten än att erövra den politiska mitten från vänster.  Men hur det ska göras vet vi inget om ännu – däremot blir det intressant att följa då deras vägval under alla omständigheter kommer spela roll för det politikbranschen i Europa.

Niklas Nordström, partner och seniorkonsult Prime

Nu presenterar Prime & United Minds en sammanfattning av det seminarium som hölls dagen efter valet. På vår minisajt kan du hitta ett kort sammandrag, bilder och en film med höjdpunkterna från dagen.

Dessutom kan du se hela debatten mellan Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och Thomas Idergard ansvarig för Timbros välfärdsprogram.

Klicka här för att komma till Efter valet. 

En ny artikel i eMarketer (tidskrift som skriver om trender och analyser inom digital marknadsföring) definierar olika typer av kommunikationskanaler på bästa sätt. Man lyfter fram att varje medium i sig erbjuder distinkta fördelar men samtidigt att resultatet blir som bäst när alla delar samverkar. Senioranalytikern David Hallerman på eMarketer skriver om hur de köpta, egna och förtjänta kategorierna hänger ihop:

”Paid media is advertising inserted next to another’s content; owned media is brand-created content; and earned media is getting someone else to provide content about a brand.”

Det som eMarketer och många andra i dag kallar förtjänta kanaler kallade vi i begynnelsen för ”icke-köpta” i den triangulära modell (se illustration) - som vi inspirerade av varumärkeskonsulten Differ bl a – började använda för ungefär tio år sedan för att illustrera dessa tre kanalkategorier och hur de hänger ihop. Under 2008 och 2009 populariserades i stället begreppet ”förtjänta kanaler” och namnbytet har sannolikt bidragit till en viss statusuppgradering för den kategorin. Fler marknadsavdelningar, reklamarbetare och analytiker har numera också börjat lyfta alla kanaler som delar i en helhet. Marknadsföringens komplexitet ökar och då behövs ofta ”seriekopplade” kampanjer med en kombination av köpta, egna och förtjänta kanaler. David Hallerman igen:

“The best approach is holistic, where each channel supports the others, as when paid advertising produces earned word-of-mouth, which stimulates traffic to owned microsites.”

Läs mer här.

Janerik Larsson, en av landets mest erfarna kommunikationsdirektörer, börjar som seniorkonsult på Prime. Som strategisk rådgivare får han ett särskilt uppdrag att utveckla Primes metoder och arbetssätt inom kriskommunikation och public affairs. Han kommer även att fungera som intern mentor.

Idag är Janerik Larsson vVD på Svenskt Näringsliv med övergripande ansvar för organisationens kommunikativa arbete, dess regioner och medier. Han lämnar vVD-jobbet den 15 oktober och börjar på Prime några veckor senare.

- Jag ser fram emot att inspirera och inspireras av denna miljö med hög talangfaktor. Jag hoppas kunna överföra en del nyttiga erfarenheter till nästa generation, säger Janerik Larsson.

Janerik Larsson inledde sin karriär som journalist och var bland annat ledarskribent på Sydsvenskan hela 70-talet. Han tilldelades Stora Journalistpriset 1980. Han var informationsdirektör på Svenska arbetsgivareföreningen 1990 – 1995 och arbetade bland annat med EU-folkomröstningen. Därefter blev han vVD på Kinnevik och arbetade nära Jan Stenbeck. Han övergick därefter till Kreab och fick 2005 sitt nuvarande arbete. Han har skrivit en lång rad böcker – den senaste var ”Överlever den amerikanska drömmen?” (2009).

- Jag skulle vilja framhålla honom som den kanske mest erfarne politiska analytikern och verksamhetsledaren inom public affairs- kommunikation. Hans engagemang och professionalism är av yppersta klass, säger Fredrik Andersson, chef för public affairs- verksamheten på Prime.

Janerik Larsson kommer inledningsvis att jobba med två specifika områden, dels på kriskommunikationsområdet, men han hoppas även kunna ge stöd åt Primes ambitioner att slå sig in på den amerikanska marknaden med en egen representation i New York.

- Prime har sedan flera år intressanta internationella uppdrag och nu representation i mitt favoritland USA. Min kunskap om USA i kombination med att Fredrik Andersson kommer att vara på plats i New York ger oss goda möjligheter att fortsätta utveckla det internationella erbjudandet i en brygga mellan Stockholm, USA och Bryssel, avslutar Janerik Larsson.

- Janerik Larsson är en förebild för många av oss som jobbar med kommunikationsfrågor i allmänhet och krishantering i synnerhet. Jag har personligen inspirerats av honom sedan början av 90-talet och ett kvitto på det är att vi har byggt in ett antal av hans principer i väggarna på Prime, säger Carl Fredrik Sammeli, grundare av Prime.